Make mellangrödan great again

Städarna har beslutat att aktivt jobba med ett självklarhetsarbete som ett steg i att ta ansvar för utsläpp från bland annat transporter. En del i detta arbete innefattar investeringar i mellangrödor, ett slags koldioxidbindande gröda som minskar den utsläppta koldioxidhalten i luften och därmed bidrar till ett mindre CO2-avtryck. Mellangrödorna odlas –precis som det låter– mellan skörd och sådd av andra grödor, detta för att kultivera jorden och undvika att plöja jorden och därmed frigöra koldioxid. Arbetet, som redan är igång på gårdar i Östergötland, utförs av entreprenadbolaget Kryger.

 

Tillbaka till rötterna

Vi vill också inspirera andra och gå i bräschen för positivt klimatarbete genom lokal investering, istället för certifiering utomlands. På så vis kan vi genom studiebesök på markerna kontrollera och följa upp genom att mäta värden i jorden över tid. Vi tycker att det är vårt ansvar att vara transparenta!

Vad betyder allt det här?

Vi tar hjälp av naturen och binder våra koldioxidutsläpp, genom att plantera mellangrödor. Detta gör vi lokalt på Vikbolandet över 133 ha mark. Lösningen kan låta banal, men tillvägagångssättet är välbeprövat genom miljontals år och heter fotosyntesen. Mellangrödorna omvandlar, suger ner och lagrar kol i jorden. Och eftersom jorden aldrig plöjs så stannar kolet i marken.

Resultatet är att vi bidrar till att minska halterna av klimatgaser i atmosfären. Och även om beräkningarna är svåra att göra så verkar vi lagra mer kol än vi släpper ut, vilket gör oss oerhört stolta och glada över vår satsning för ett bättre klimat. Vi fortsätter kontinuerligt utveckla vårt initiativ och hoppas inspirera andra att tillämpa odlingsmetoden Conservation Agriculture, i kombination med mellangrödor som en kostnadseffektiv lösning på den globala uppvärmningen.

Beräkning av våra utsläpp

För att få hjälp med beräkningen av våra utsläpp har vi tagit hjälp av Linköpings Universitet, som har gjort en klimatberäkning på 2020 enligt GHG-protokollet. För vår direkta påverkan står transporter (25%) och inköp av städmedel (6%) för de största posterna. För den indirekta påverkan står arbetspendling för den största delen (51%). Totalt beräknades vårt totala utsläpp till 689 ton CO2-ekvivalenter. Vissa underlag har varit en utmaning att få fram, vilket gjort att vissa beräkningar fått göras med hjälp av olika medelvärden och emissionsfaktorer. Nästa gång vill vi komma ännu närmare sanningen! 

Besök någon av våra gårdar 

Nedan hittar du koordinater så att du enkelt kan navigera dit.

Flemminge Gård, Vikbolandet
Koordinater: 58.61314, 16.46107

Låsta Säteri, Vikbolandet
Koordinater: 58.55136, 16.35532

Marby, Vikbolandet
Koordinater: 58.591633, 16.297155

Degerhof Gård, Söderköping
Koordinater: 58.41231, 16.64397

Stora Bottna, Söderköping
Koordinater: 58.40477, 16.66401

Mem Säteri, Söderköping
Koordinater: 58.48272, 16.40853

Klimatinvesteringen FAQ
Vad är Conservation Agriculture?

Conservation agriculture (“Bevarande jordbruk”) är ett begrepp som samlar flera jordbruksmetoder som till stor del bygger på att minimera jordbearbetning, hålla marken täckt av grödor eller täckmaterial året runt och ha stor diversitet bland arter.

Vad är GHG-protokollet?

Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) är den mest använda internationella beräknings- och redovisningsstandarden som används av nationer och företag som ett verktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläpp av växthusgaser. Man delar upp de olika utsläppen i olika Scope för att underlätta beräkningar samt minimera dubbelräkning. Här kan du läsa mer om GHG-protokollet: https://ghgprotocol.org/

Vad är en mellangröda?

Mellangröda är i Sverige en gröda som odlas mellan två huvudgrödor. Mellangrödor kan etableras i ”renbestånd” eller i art- och sortblandningar. Mellangrödorna kan ha flera olika funktioner i odlingssystemet såsom minska växtnäringsläckaget, öka inlagringen av kol i marken, bekämpa ogräs, fungera som erosionsskydd och användas som råvara för produktion av till exempel bioetanol och biogas i den biobaserade ekonomin.

Oljerättika, vitsenap, bovete, honungsfacelia och blodklöver är exempel på sommarmellangrödor som etableras efter tidig skörd av olika huvudgrödor, såsom färskpotatis, konservärt eller spannmål under högsommaren. Mellangrödor kan även etableras på hösten, till exempel en blandning av råg och luddvicker, och växa under vintern som en fånggröda i södra Sverige. De kallas då för vintermellangrödor. På våren kan vintermellangrödan antingen skördas som biogassubstrat eller myllas ner i marken som gröngödsling, innan nästa huvudgröda etableras.

Var kan jag få reda på mer om Conservation Agriculture?

Sök på Google – det finns massor att läsa där! Tips på sökord: Conservation Agriculture, bevarande jordbruk, mellangrödor, kolets kretslopp, kolinlagring.

Ett hett tips är också att se dokumentären “Kiss the Ground” som finns på Netflix. En fängslande dokumentär med ett budskap som är lätt att förstå.

Vilka är Kryger?

Kryger startades 2017 och är ett entreprenadbolag med inriktning på grävning, busk-/trädröjning och lantbruk. I dagsläget bedriver de bland annat jordbruket på Flemminge Gård på Vikbolandet i Östergötland och Degerhof Gård i Söderköping. Deras huvudfokus ligger på effektiv spannmålsodling.

Krygers tankar kring jordbruket är ett effektivt jordbruk med en långsiktig, effektiv och hållbar modell som innebär en opitmerad växtföljd och ett passande maskinsystem. De har ett plöjningsfritt system med en växtföljd där de försöker effektivisera växtskydd, växtnäring men siktar alltid mot högsta skörd. Vete, Åkerbönor, Höstraps, Lin & Maltkorn är grödor som ingår i deras växtföljd.

Entreprenaddelen utgår från Norrköping men utför uppdrag i hela Östergötland, Sörmland och Småland.

Läs mer:

kryger.se

Hur hamnar kolet i marken?

Fotosyntesen. För många ringer det nog en klocka som tar oss tillbaka till den lilla skolbänken där vi fick lära oss om växter och djur. Nu pratar vi kolets kretslopp och att binda kolet från luften (i form av koldioxid) ner i marken (till organiskt bundet kol i marken). Detta görs genom att så ut så kallade mellangrödor som är snabbväxande och fantastiskt duktiga på att binda ner kolet i marken istället för att själva använda majoriteten som byggstenar – så som träden gör.

Har du frågor?

Eller är det något som inte låter riktigt rätt? Vi tar gärna emot feedback på vårt initiativ, maila oss på [email protected]